Sociala medier, mitt liv, min älskling
Titel: Sociala medier, mitt liv, min älskling
Författare: Zafer Albayrak
Utgivningsår: 2024
Utgivare: Lava förlag
Antal sidor: 156
Språk: Svenska
Genre: Poesi
Om boken:
I likhet till en upprymd gammaldags promenad i skogen, drömmer även bokens poet om att placera sig i den kollektiva atmosfären, dock en gnutta ovanför marken.
Dessa indirekta ord är avfyrade från poetens egen dalgång, men ordens eko kommer även att nå dig, med (o)igenkännbara stämningar som kan vara nyttiga, och du blir för en stund fångad i dem och lyssnar på dem.
Övertygelsen är att det finns plats för oss alla här i biosfären. Var man än är: i lantlivet, i stadslivet eller i sociala mediers landskap, ber poesin – skild från vardagliga ord, likt ett jokerkort – människan att komma i kontakt med sin innersta kraft, som annars kan vara svårfångad.
Bara vi har kvar 'stjärnhimlen ovan oss och morallagen och medkänslan' inom oss klarar vi oss galant, även under färden genom de allehanda sociala mediernas labyrinter, utan att tappa:
andan
känslan
hoppet
perspektivet
besinningen
kontrollen över oss själva…
På liknande sätt som att sträcka dig över mullbärsträdens kvistar för att plocka de allra sötaste frukterna, öppna bokens sidor och ta ett smakprov. Och varför inte använda frukterna som en gåva och investera dem i din minnesbank för en fortsatt underbar resa, kanske genom sociala medier.
Recension:
Poesi är nytt för mig, men jag har länge varit nyfiken på dikter och lyrik, eftersom det har ett så personligt djup. När jag fick "Sociala medier, mitt liv, min älskling" i mina händer fastnade jag genast för bokens drömlika omslag, som fick mig att vilja läsa den med en gång. Tidigt stod det klart att boken innehåller en mer avancerad poesi. Den är för mig något svårläst och innehåller ett djup som en novis som jag inte är redo för, utan uppskattas troligen bäst av någon som har läst en del poesi innan.
I lugn och ro läser jag igenom varje dikt två eller tre gånger för att kunna ta dem till mig, för att bli mottaglig och efter en stund finner jag flera guldkorn. Guldkorn som kommer åt min innersta kärna och är här för att stanna kvar hos mig.
" Lär du inte
Ser du inte
Ser du inte andra
Lär du inte se dig själv heller "
Även om alla dikter i den här boken kanske inte är just för mig kan jag se det vackra och djupt personliga med den, och vissa av dem kommer åt mig. Trots mina svårigheter att ibland ta in vad Zafer försöker förmedla kan jag se att precis som bokens framsida är innehållet drömlikt, djupt och vackert.
Boken kommer att stå kvar i min bokhylla, för det är en bok att gå tillbaka till och slå upp ett kapitel för stunden. Inte en bok att sträckläsa. En dag kommer säkert även jag vara mogen för denna sorts poesi.
Betyg: 3 av 5