Frida Kahlo och kärlekens färger

Titel: Frida Kahlo och kärlekens färger

Författare: Caroline Bernard

Utgivningsår: 2021

Utgivare: Bokförlaget Nona

Antal sidor: 348

Språk: Svenska

Genre: Feel good, Starka kvinnor, Historia, Kvinnoporträtt

Om boken:

Mexiko, 1925: Sjuttonåriga Frida Kahlo vill utbilda sig till läkare, men en fruktansvärd bussolycka sätter stopp för den drömmen. När hon träffar målargeniet och kvinnotjusaren Diego Rivera blir hon upp över öronen förälskad i honom. Han uppmuntrar hennes konstnärlighet och tillsammans med honom fördjupar sig Frida i konstvärlden. När Diego ber om hennes hand säger hon omedelbart ja. Men Diegos oförmåga att vara trogen och Fridas fruktlösa längtan efter barn bidrar till spänningar i relationen.

Trots alla svårigheter håller Frida fast vid den motsägelsefulla idén om gränslös kärlek och ett självständigt liv. Hon hänger sig helt åt konsten och ger uttryck åt sina drömmar i sina målningar. Men snart står Frida inför ett beslut där hon måste ifrågasätta allt som hon har trott på hittills.

Med sin unika målarkonst, sina färgglada kläder och originella smycken har Frida Kahlo en permanent plats i populärkulturen och anses vara en av vår tids mest talangfulla konstnärer.

Recension:

Jag kände redan till Frida Kahlo och lite vagt om hur hennes liv sett ut så jag var förväntansfull att få veta mer om denna färgstarka kvinna med sina uppseendeväckande självporträtt.

"Frida Kahlo och kärlekens färger" är förvisso en biografi, men skriven som vilken skönlitteratur som helst, vilket passar mig utmärkt då för mycket faktauppradande kan bli långtråkigt om det inte är tillräckligt intressant. 
Författaren lyckas måla upp en miljöbeskrivning som fullkomligt exploderar av färg och känslor och behandlar alla karaktärer med respekt. Skildringen av konstnärinnan är så välgjord att läsaren snabbt faller pladask för Frida som trots sin sjukliga kropp och ett liv i smärta är en otrolig kvinna som, på sitt sätt, går i bräschen i en politisk kamp för Mexico. Men hon kan också ses som en symbol för frigörelse och kvinnors rätt att uttrycka sig, inte bara i sitt sätt att måla utan även sitt sätt att leva.

Boken är på många sätt en feel good som handlar om kärlek. Men inte den sockersöta kärleken med fluffiga maränger som många kärleksromaner är, och inte heller enbart kärleken mellan man och hustru. Det är en kärleksförklaring till Mexico och till livets goda, om kärleken till livet, till konsten, och om att älska mer än en.
Samtidigt genomsyrar hennes liv av motgångar och törnen, svek och svartsjuka, fysisk och psykisk smärta.

Som läsare fylldes jag under läsningen av kämparglöd och inspiration att själv fatta penseln eller marschera för friheten på gatorna, och visst hade det varit intressant om en kunde få sitta på Fridas axel när hon gör sina penseldrag i smärta och ilska. Hon var helt enkelt en kvinna en velat lära känna.

Jag tycker definitivt att denna lättlästa bladvändare är värd att läsas, även om det skall tilläggas att känsliga läsare kanske har svårt för vissa delar då författaren, liksom Frida själv, inte är generad över att beskriva verklighetens makabra sida. Dock saknar boken som biografi de dramaturgiska ( hur en berättelse är uppbyggd ) förutsättningarna vilket gör att den inte riktigt klarar sig som ett skönlitterärt verk, vilket sänker betyget något men inte anmärkningsvärt.

Betyg: 3 av 5